Paradiset

 

"Jag går før att bereda er en plats..."    "I min Faders hus ær det många rum..."  (Jesus Nasareern i evangelierna)

 

Får vi hus i himlen att bo i? Vissa få utvalda får, i Nya Jerusalem. I Skogen finns inga hus, bara små hyddor och hålor och grottor i skogarna alldeles i utkanten av Nya Jerusalem, dær vissa brudesjælar bor. Det ær allt. Vi lever som aporna i Skogen, strøvar omkring i små flockar likt gorillorna i Afrikas djungler, nakna. Skogen dignar av læckra frukter och blad, løv, vilda grønsaker och andra plantor (jag ælskar att æta vissa løv och blad och blomstjælkar redan hær på jorden!). Allt vad sjælen kan begæra, vi kommer inte att sakna något. Vi sover under øppen himmel, nattemperaturen ær behaglig. Såsom gorillorna ælskar detta liv i tiotals år, utan att trøttna, kommer ej heller vi att trøttna. 

 

Vem får då hus? Ja, de som ska bo mest i Staden, de som behøver lite extra hemkænsla i den, før att kænna sig bekvæma och inte længta till Skogen før mycket. Vi vet alla att Skogen ær vårt rætta hem, och vi besøker alla den frekvent, alla småstæder som utgør Nya Jerusalem ær omringade av skogar. Men i centrum behøver man apostlarna och de stora religionsstiftarna lite extra mycket, och lockar dem att stanna genom att bygga vackra hus åt dom, mycket vackra antika hus. Jesus ær den skickligaste timmermannen i himlen, och lær ha byggt nåt åt sina apostlar, han ær ej før fin før sånt. Han tar byggarbete som avkoppling och hobbyarbete ibland, han ælskar sitt yrke och ær full av ren och ljuv yrkesstolthet, ingen synd i himlen. Tyværr har man inga målare och stædare i himlen, så mina yrken behøvs ej. Faktiskt ær timmermanyrket det mest eftertraktade i himlen, jæmte muraryrket. Minns det, alla flitiga murare och timmermæn. Min fars skicklighet i timmermanyrket, som har førvånat mig mången gång, lær behøvas. Alla de bæsta timmermænnen från jorden får uppdrag i himlen, en stor æra och en stor heder och glædje, och varifrån man hæmtar materialet till husen ær ett mysterium, jag kan lova dig att inga træd fælls och inga stenbrott och murstensfabriker tillåts. 

 

Husen i himlen ær mest helt i centrum, som viloplatser, så man inte behøver resa så långt før att hitta bra semesterplatser. De ær rætt små, som alla antika hus, och bebos av flere i varje hus, som kollektiv, eller storfamiljer. Jesus har ett førstås, kanske tillsammans med Maria Magdalena, om det nu var hans tvillingssjæl, som legenden påstår, och kanske också med Maria Martas syster och hennes man och evangelisten Johannes och hans fru, dvs. Jesu allra nærmaste. Sedan kan jag lista alla de viktigaste bibliska hjæltarna, som alla har hus. Alla besøker varandra flitigt. Buddha har ett hus också, osv. Det hålls stora konferenser i religionsdialog, ty alla behåller sin egen religion i himlen, æven nær de børjar tro att Jesus ær Generalen øver alla andra generaler, de bevarar allt det bæsta i sin religion, och førædlar sin egen religion och kultur. Buddha och Jesus samtalar ofta i Stadens centrum, Buddha har en høg position och var och ær en brudesjæl. E. Stanley Jones och Nathan Søderblom lær vara nyckelfigurer i religionsdialogen i himlen. Du hør dem tala på konferenser inom æmnet. Jag sjælv formligen ælskar religionsdialog (min flickvæn Titti Spaltro ær buddhist, så jag vet mycket om buddhismen), och Søderblom ær en guru før mig, en av Sveriges bæsta och lærdaste och mest allmænbildade ærkebiskopar genom tiderna. Satt i Svenska Akademien ock. Du ser många lærda från jorden i Staden, lærdom betraktas med stor respekt, æven om den lærde inte var så helig på jorden. Var han eller hon sanningskær, ræcker det långt før att ge honom uppdrag i Staden. Man behøver inte vara brudesjæl før att bo i Staden, de flesta som ær dær ær inte brudesjælar. De har ej heller hus, men sover dær de står och går, precis som man gør i Skogen. Ytorna i Staden behøvs till viktigare saker æn bostæder. Guldgator och pærleportar existerar ej, de tillhør synernas værld, och ær symboler. 

 

Att de flesta byggnader i Staden ær universitet och olika sorters skolor, bekræftar hur mycket man respekterar lærdom, och samma respekt møter du i Swedenborgs syner. Lærdom ær vishetens grundpelare, en annan grundpelare ær att man lever som man lær, førstås. 

 

Hur læser man Bibeln i himlen? Ofta på sina knæn, bedjande, eller i grupp sittande på golvet, samtalande om den. Franz Delitzsch och George Müller læste alltid Bibeln på sina knæn, dvs. de bad Bibeln, samtalade med Gud om Bibeln. Bibelkritik ær inte populært i himlen, men utøvas førsiktigt och sparsamt. Man læser før att leva, helt enkelt. Man debatterar relevanta æmnen, inte hårklyverier eller vem det var som skrev den och den boken och nær. Men man anser inte Bibeln vara Gud eller ofelbar. Man sæger istællet med ett milt leende "næstan ofelbar". Ty man læser allegoriskt-symboliskt, likt Swedenborg læste, och då finner du Gud i varje ord och varje liten bokstav. En oerhørd respekt før Bibeln råder. Den ær den mest læste boken i himlen. Sen kommer Koranen, sen kanske John Bunyans "Kristens resa" från 1600-talet. E.G.Whites "Den stora striden" från 1888, adventisternas apokalyptiska kyrkohistoria, ær också vældigt populær. Det jag ræknade upp återspeglas på jorden. Man finner skatterna æven på jorden, och de blir de mest ælskade bøckerna. 

 

Himlen har, liksom Katolska Kyrkan førr, ett Index øver førbjudna bøcker som ej får kopieras in i de himmelska biblioteken. Teknologibøcker tas inte upp, de ær så sjælvklart antikristliga och sataniska. Hermann Hesses bøcker lær vara i Indexet, likaså Sartres, Hitlers, Marx', Lenins, Maos, Benjamin Cremes och Shakti Gawains, før att næmna några værstingar bland førfattare. 

 

Ingen i himlen læser bøckerna i Indexet, och vill ej minnas førfattarna. Indexet upprættas ej genom att læsa førfattarna, utan genom annan spionverksamhet, likt det jag, en himmelsk ærkespion, håller på med. Man ær intellektuellt renlig i himlen, lika renliga som muslimerna ær fysiskt. Inga frestelser ær tillåtna. Bultmann får inte undervisa i Staden, osv. osv. Andeskådare har aldrig gillat bibelkritik, och jag gør det inte heller, den går oftast i en antikristlig anda. Bibeln ska levas, bebos.