En lektion i himmelsk geografi, om geografin i himlen
Detta ær ganska spekulativt, men man spekulerar i det man ælskar, det vet alla. Hur ser himlens geografi ut, i grova drag?
Himlen før oss mænniskor och før djuren, ær en enda jættelik planet. Jag har funderat på om himlen har fler planeter, och har svårt før den tankegången, jag tror himlen ær en enda planet, antagligen i storleksklass med solen, 109 gånger større i diameter. Det ryms 1,3 miljoner jordplaneter i solen. Nog før oss 7,7 miljarder som ska komma dit på domedagen. Himlen ær før øvrigt lika stort som det levande fysiska universum, men lika begrænsat som detta. Vad før slags himmel andra planeter har, vet jag inget om. Vi kan inte heller færdas till andra planeter i himlen, bara i synernas værld, genom clairvoyance. Vilket ær mer æn nog. Swedenborg gjorde det, och såg mærkliga ting.
Och hur ser vår "solplanet" ut? Den har en sol, men det blir aldrig helt mørkt. Det finns dygn, de ær lika långa som jordens fysiska dygn, så att de två værldarna kan synka, men det skymmer bara, ingen natt ær mer. Hur detta ær møjligt vet inte jag, men sakerna har en egen utstrålning som ligger som ett milt skimmer øver planeten, och hindrar total natt. Årstider finns, och likaså nordpol och sydpol. Jag vågar inte gissa om det ær is på polerna, klimatet borde dock variera. Dock lever vi mænniskor i trakter med tropiskt klimat. Andra djurarter behøver andra klimat, anpassade før dem.
Havet finns, fullt av paradisiska øar. Uppenbarelsebokens førfattare talade om att havet inte skulle vara mera på den Nya Jorden, men allt i hans bok ær bildspråk. Antagligen talade han om att hedningar inte skulle finnas mer, "folkhavet" finns inte mer. Alla blir frælsta, m.a.o. Johannes anvænder alltid havssymbolen som en symbol på folkhavet i sin bok, på hedningarna.
Många av platserna på jorden har motsvarigheter i himlen, så vi kommer att kænna igen många ting. Det mesta i himlen ær motsvarigheter, så enligt Swedenborg. Antagligen finns det ett himmelskt Afrika, ett himmelskt Himalaya osv. Hur stora dessa kontinenter och platser ær, vågar jag inte sæga, men bra mycket større æn jordens.
P.g.a. att himlen ær så mycket større æn jorden, finns det gott om plats før alla, æven nær vi 7,7 miljarder mænniskor, och långt flera djur, kommer dit på domens dag. Så mycket plats att vi inte behøver græva ner vår bajs i skogen, utan kan bajsa dær vi står och går precis som aporna i djungeln gør. Vi æter och bajsar i himlen, men inte på jordiskt vis, utan på himmelskt vis, vi ær inte understællda samma entropilagar som hær, det finns en himmelsk entropi dær de nyskapande krafterna har øvertag øver førgængelsekrafterna. Vi åldras således inte, ej heller ær vi tvungna att æta. Men vi kan bli trøtta, och vi sover eller slumrar eller vilar på natten i himmelsk ro.
Att bajsa dær man står och går ær det bæsta før væxterna, då regnvattnet sakta førdelar næring till væxterna så att de inte øvergødslas. Antagligen regnar det och ær molnigt i himlen, men på ett tropiskt sætt, med kraftiga skurar mitt på dagen och annars mest solsken. Hur det ær i andra delar av planeten vågar jag inte spekulera i. Men regnet ær himmelskt, och ælskas. Særskilt som dricksvatten. Jag ær mycket kær i regnvatten som dricksvatten, och kan få sug på det, likt alkoholister har sug på alkohol. Ingen vill vara førutan regn i himlen. Væxterna lever av det, men riskerar inte att vissna om det inte kommer regn, de åldras inte heller.
Vi åldras inte, men en vacker dag ær vi redo att reinkarneras i det stora kretsloppet, byta pol, återgå till makrolivet, som oftast innebær ett liv som molekyl eller bakterie, ty dem finns det flest av, och vi ær en atom i vår sjæl æven i himlen. Makrolivet ær också ett himmelskt liv, inte sæmre æn livet i himlen, och vi førbereds sakta på det, i avslutningen genom att gå in i synernas værld genom en næra-døden upplevelse. Detta ær en himmelsk motsvarighet till åldrandet och døden i himlen. Man kan leva i tusentals år i himlen, Adam och Eva ær dær ænnu, efter 6250 år. Jag tror på Swedenborgs tiderækning, och æven på Bibelns egen. Vill dock justera vår egen tiderækning kraftigt, særskilt den om medeltiden.
Hur stor ær Nya Jerusalem? Værldens størsta stad någonsin, gissar att den ær minst lika stor som Skåne, och består av talrika mindre stæder med skog emellan sig. Skog før att underlætta før såna som mig, med många sår, att vistas i hela Staden, samt før fåglarna, møssen, råttorna, insekterna och andra som vill hælsa på i Staden.
Varje land på jorden har ett eget område i Nya Jerusalem, dær de flyttar in det bæsta från sitt lands historia, ofta universiteten och vissa heliga byggnader som synagogor och moskeer, som ær tillåtna, dock aldrig kyrkor eller vanliga tempel. Detta p.g.a. att synagogor och moskeer ær muslimernas och judarnas allt-i-allo platser, de ær særskilt deras skolor, och de skulle ha svårt att flytta sin mest værdefulla kultur in i Nya Jerusalem utan dessa byggnader. De ræknas inte som tempel, alla slags tempel och kyrkobyggnader ær forbjudna, ty de ær førknippade med avgudadyrkan och sekter, vilket inte synagogor och moskeer ær, ej heller på jorden. Kloster førekommer i Staden, de ræknas heller inte som tempel. Gud bor inte i tempel, så enkelt ær det. Har aldrig gjort det på jorden, Herrens Ande vilar aldrig øver kyrkosamfund med egna tempel eller kyrkobyggnader, de har sålt sig till Mammon.
Så, som en jordisk representant før det himmelska Åbo Akademi (ær jag lektor vid teologiska fakulteten dær? Jag vet inte, ska bli intressant om jag promoveras i himlen och får en officiell lærarpost, hoppas det himmelska Åbo Akademi ligger næra min hydda i skogen i himlen, det gør den nog, de har nog valt ut ett bra stælle før min hydda, kanske sju kilometer ifrån, i den himmelska Varissuoskogen, så att jag får dansa fram och tillbaka till jobbet, som jag gjorde under mina teologiska studier i Åbo 2004-2006), ær detta min lilla førelæsning før geograferna på det jordiska Åbo Akademi, och æven før alla med lite intresse i geografi, dær jag har avseværda kunskaper, æven om jordisk geografi, vunna genom vidstræckt luffande och studier.
